Alkohol- och narkotikapolitiskt arbete

Politiskt nätverk

IOGT-NTO-medlemmar som också har politiska uppdrag inom Uppsala län är välkomna att delta i ett nystartat nätverk. Till första träffen var Per Leimar inbjuden, alkoholpolitisk omvärldsspanare på IOGT-NTO.

 -Kul att få veta lite om vad som händer bakom kulisserna inom den svenska alkoholpolitiken, och tillsammans med andra se om vi kan vara med och påverka, säger Robert Damberg (mp), som var en av dem som kom på träffen.

Tillhör du själv målgruppen, hör av dig till mona.orjes@iogt.se. Kommande fysiska träff blir nog en lunchträff med missbruksvård som tema.

 

 

Det är lättare att vara drogfri i en drogfri miljö.

Mycket av ungdomsfylleriet i Uppsala kan säkerligen tillskrivas bristen på drogfria miljöer. Det finns få ställen – med undantag för stadens gator och torg – där unga är välkomna på kvällar och helger, och de som finns attraherar ganska snäva målgrupper. När en stor del av stadens unga inte har någonting att göra är det inte konstigt att de dricker.

Bra nyktra ungdomsmiljöer minskar ungdomars drickande! Därför bör kommunen satsa på ungdomsorganisationerna, som genom sin verksamhet ger meningsfulla alternativ till drickandet. Ett krav för att få kommunalt föreningsbidrag måste dock vara att föreningens verksamhet är alkoholfri. Kommunen bör också försöka öka antalet helg- och kvällsöppna mötesplatser för ungdomar. Även mångfalden bör öka, så att unga från alla grupperingar och delar av kommunen kan känna sig välkomna någonstans.

Kommunen bör satsa särskilt kring storhelgerna – valborg, skolavslutningen, midsommar, kulturnatten och lucia – då det är tradition att vara ute på stan och dricka sig full. Det behövs nyktra arrangemang som är mer lockande än flaskan!

Skärp kontrollen av folkölsförsäljningen!

Som det ser ut idag är det inga problem för ungdomar under 18 år att själva köpa folköl, och så länge den situationen består kommer folköl att förbli en av de vanligaste berusningsdryckerna för tonåringar. En undersökning som UNF gjort bland Uppsala kommuns niondeklassare om deras alkoholkonsumtion på valborgsmässoafton visar att av de ungdomar som druckit alkohol har 40 procent druckit folköl. Även CAN:s drogvaneundersökningar bland skolungdom visar att folköl hör till de berusningsdrycker som ungdomar konsumerar mest av mätt i ren alkohol.

Butikerna brister alltså i sin efterlevnad av alkohollagstiftningen – men kommunen brister också i sin tillsyn av butikerna. Uppsala kommun har inte lagt några resurser på att bedriva tillsyn på plats i butikerna, utan istället valt att satsa på det föga effektiva projektet Folköl på fullaste allvar i samarbete med Svensk Handel i Uppland. Detta har visat sig i att man de senaste åren inte har utnyttjat möjligheten att dela ut varning eller försäljningsförbud en enda gång – trots att en stor del av butikerna bevisligen slarvar med ålderskontrollen. Att svensk Handels avsikt med projektet är att visa att de kan hantera folkölen, så att de även skulle klara att sälja vin och sprit, är ganska uppenbart. UNF:s ölköpskontroller visar emellertid att de butiker som deltagit i projektet fortsätter att sälja folköl till personer som är yngre är 18 år.

Kommunen bör därför skärpa kontrollen över folkölsförsäljningen. Resurser måste satsas på riktig tillsynsverksamhet!

Stärk ANT-undervisningen!

Skolan har en viktig roll i det förebyggande arbetet genom sin undervisning i ANT (alkohol, narkotika och tobak). ANT-undervisningen är dock av skiftande omfattning och kvalitet, men här har kommunen möjlighet till styrning genom den kommunala skolplanen.

Bra ANT-undervisning förmedlar fakta, men har som huvudsakligt syfte att påverka elevernas attityder. Den består av mer än enstaka punktinsatser och är en del av många olika skolämnen. Alkohol-, narkotika- och tobaksfrågan är ett av de ämnesområden som har mest med elevernas verklighet att göra, och därför är det självklart att skolan i ANT-undervisningen tar hjälp av samhället utanför skolan.

Det är viktigt att komplettera arbetet gentemot eleverna med insatser riktade till skolpersonal och föräldrar. Även här behövs en kombination av fakta och påverkan av attityder. Vuxna behöver öka sitt medvetande om sin egen roll i relation till ungdomars drickande.

Ge ungdomarna ett skyddsnät!

De senaste tio årens besparingar och nedskärningar i kommunerna har drabbat barn och ungdomar hårt. Man har försökt att spara pengar kortsiktigt genom att dra in på skolornas kuratorer, sköterskor, speciallärare och elevassistenter, vilket har gått ut över skolungdomar med behov av särskilt stöd. Detta har visat sig vara en samhällsekonomiskt och mänskligt sett misslyckad metod.

Barn och ungdomar behöver ett socialt skyddsnät av ansvarstagande vuxna som kan ingripa på ett tidigt stadium vid begynnande problem av olika slag. Kommunen måste ta sitt ansvar för att skapa ett sådant skyddsnät och aktivera såväl skolpersonal som föräldrar i detta arbete. Långsiktiga förebyggande åtgärder av detta slag är en nödvändig del i arbetet för att minska alkoholkonsumtionen bland skolungdomar.

Glöm inte studenterna!

Uppsalas två universitet uppfattas ofta som isolerade från det övriga livet i Uppsala, men universitetens studenter är likafullt en betydande del av kommunens medborgare. Studenterna är dessutom är en högriskgrupp när det gäller alkoholbruk. Det är därför naturligt att rikta förebyggande insatser speciellt mot studenterna.

Nationernas utskänkningsverksamhet är speciell genom den stora personalomsättningen. Genom de låga alkoholpriserna är utskänkningen också mycket omfattande. Därför bör kommunens tillsynsverksamhet ägna nationerna särskild uppmärksamhet.

Sätt folkhälsan främst vid tillståndsgivning!

I och med den nya alkohollagen har kommunerna övertagit ansvaret för att dela ut och dra in serveringstillstånd. Det är ett utomordentligt viktigt alkoholpolitiskt redskap som kommunerna nu förfogar över, och de principer som skall gälla härvidlag är tydligt uttryckta: i fall där ”alkoholpolitiska hänsyn ställs mot företagsekonomiska eller näringsekonomiska, bör de alkoholpolitiska ha företräde” (prop. 1994/95:89).
Serveringstillståndsärenden bör behandlas som de folkhälsofrågor de är, och med kommunens mål om en sänkt totalkonsumtion av alkohol i sikte.

Öka resurserna för tillsynen!

För att kommunen skall kunna upprätthålla en tillfredsställande tillsyn över alkoholförsäljningen på serveringar med utskänkningstillstånd krävs att de ansvariga myndigheterna ges resurser att bedriva denna tillsyn seriöst, regelbundet och kontinuerligt – något som inte alls är fallet idag. Det krävs skärpt kontroll av att restaurangerna inte serverar alkohol till redan berusade, och av att man håller sig till åldersgränser och öppettider. De tillsynsansvariga bör också hålla uppsikt över att illegal alkohol inte förekommer. Serveringar som bryter mot gällande bestämmelser bör få sina utskänkningstillstånd indragna med omedelbar verkan.

Gör all representation alkoholfri!

Att förbjuda alkohol vid all kommunal representation är inte den mest effektiva åtgärden för att minska den totala alkoholkonsumtionen märkbart, men däremot en viktig symbolåtgärd och en självklarhet för att visa att alkohol inte hör hemma i arbetslivet, oavsett vilket yrke man har. Kommunala krav på en minskad alkoholkonsumtion klingar dessutom tämligen ihåligt, så länge skattepengar kan användas till att subventionera alkoholintag.

IOGT-NTO
Box 12825
Stockholm Sweden
08-672 60 00